När jag gick ut 2009 från medieprogrammet så mådde jag dåligt i en vecka om inte mer, saknade alla klasskamrater och lärarna. Jag trodde aldrig att jag skulle sakna skolan så mycket och när jag inte vetat vad jag skulle vilja göra har saknaden växt sig allt starkare, när praktiken min kom på bodskolan så var det som en räddande ängel. Jag visste vad jag ville jobba med och nu är jag åter i den miljö som jag trivs bäst och mår allra bäst, skolmiljön. Tror jag kommer älska varenda sekund av skoltiden och klasskamraterna verkar också vara riktigt bra men kommer nog må riktigt dåligt när de här 3,5 åren är slut, det känns som tiden kommer gå riktigt fort.

Därför ska jag njuta tills tiden är över.