Varför är självförtroende så svårt att ha, jag tycker att det borde komma av sig själv när man blir äldre men fortfarande så är mitt självförtroende inte särskilt stort. Dagar där allt bara vissnar och dör, dagar där bara allt går fel, dagar när allt känns så jävla meningslöst sedan finns det de bra dagarna. Dagar då man bara skiner upp och tror att allt är möjligt, dagar då man är oövervinnerlig i oändlig värld varför måste livet vara så komplicerat. Jag vill känna att jag klarar allt men samtidigt vill jag vara jag, vem skulle annars vara det?