Wallander - Arvet
Då var den 24 filmen med Krister Henriksson i titelrollen här och åter igen så står Marcimain för regin. Under en företagsmiddag så hittas värden mördad med halsen avskuren, motivet tycks till en början vara enkelt men fler kroppar dyker upp och inga svar verkar finnas. Aspiranterna börjar anna att det finns ett dolt motiv och ju mer de gräver kommer de en obehaglig sanning på spåren och en livsfarlig gärningsman. Marcimain måste hyllas för ha väckt denna sovande deckare till liv igen, i vålnaden visades upp en riktigt bra foto som är minst lika bra här men ändå i en annan ton som passar storyn. Det är en ganska spännande deckare och för tankarna tillbaka till denna genre storhetstid men längre än så når den inte, det är inget mästerverk. Skådespeleriet är som oftast bra men sidohistorien med Wallander (Henriksson) och Katarina (Endre) blir mer och mer ointressant för varje film, tur då att sidohistorien med pontus (Gudnason) och Isabell (Zanjani) är desto intressantare. Musik är av det lite sämre slaget i den här filmen men kommer nog igång igen när den näst sista delen "indrivaren" kommer, då byts även regissören ut och filmen kommer nog att blir lika tråkig som de andra filmerna i serien. "Vålnaden" och den här är undantagen.

Betyg: CCC