Jag har hela tiden sagt att ungdomstiden tar slut vid 20 men det känns som att jag lever ett liv som det flesta i min ålder levde för 3-4 år sedan, jag har inte kommit så långt jag hoppats men frågan är om jag vågar satsa dit jag vill nå. Det känns som jag har mer att förlora än att vinna men samtidigt börjar jag bli så trött på att ha det som nu, inte tjäna några pengar och sysslorna blir detsamma dag ut och dag in. Jag inser att allt hänger på mig själv, vad jag är redo att göra och vilka uppoffringar jag är villig att göra men just nu vet jag inte.

Jag älskar mina vänner och min familj men det känns som något saknas, något hål i mig som inte har fyllts men vet inte vad det är än.