Känns som man vandrar på en väg där man svingas fram och tillbaka, ingenting flyter på just nu. Om 11 dagar är det julafton och det är skit med allting, när den ena grejen plötsligt börjar kännas bättre då hamnar man i en karusell av värdelösa saker.

Min och Jessicas relation har blivit bättre sedan vi talade ut, eller skrev ut och hoppas det löser sig för henne. Hon är en bra vän. Efter det så kom skitgrejen idag, mormor ligger på sjukhuset och mår inte alls bra så har en obehaglig känsla i magen.

Nej just nu måste jag nog försöka koppla bort mig själv ett tag, bara koncentrera mig på mina vänner för annars kommer jag hamna i en mörk tunnel jag aldrig kommer ta mig ur.