Japp då är det snart dags att resa, sitter här vid datorn med en macka och ett glas cola. Härligt. Ska bli ordentligt skönt att komma iväg lite, sov inatt iaf också så lite utvilad har man hunnit bli.

Ingen täckning så hörs på söndag.

Har världens underbaraste katt men just nu är jag så trött på honom, han vill rymma hela tiden och så ska han snarka så in i helvete att man inte kan sova. Snälla Nicke om du ska snarka kan du inte sova på soffan i vardagsrummet istället, blir väl att man är vaken hela natten istället.

Har bestämt att vi inte ska plugga hemma hos mig nästa gång iaf, gud vad jag ska njuta utav den dagen. I helgen åker man dessutom bort så då får någon se till gokatten, jag får sova och vila upp mig. Fy tusan vad skönt det ska bli.

Nu ska jag fortsätta kolla på hockey, kom igen AIK.

Saknar ork för att skriva tack/hyllningstalet idag och knappast imorn heller för då är det plugg, på torsdag blir det nog dock av. Ingen träning och slutar skolan fyra, ni får läsa det då istället.

Ledsen.

Hejsan alla läsare, detta blir bara ett kort inlägg för snart kommer min studiegrupp och det betyder att det är dags för plugg igen. Har städat hela dagen idag, har varit riktigt roligt men blev ingen storstädning varken idag eller igår. Får se om det blir på söndag när jag kommer hem eller efter skolan på torsdag, två städdagar kvar den här veckan iaf.

Ikväll eller inatt kommer jag hylla en del personer på min blogg, skulle kunna säga att det kommer bli som ett hyllningstal eller tacktal. Så om ni är sugen på att läsa vilka jag kommer hylla så är det bara gå in ikväll/ inatt för kolla.

Tack så länge.

När jag är på botten, önskar man bara att allt vore på toppen vill bara vandra och hoppas man når den
Ord i natten som lämnade mig kvar med tårar och smärta i mitt bröst, vänner kämpar vidare och ger mig tröst men jag vill bara känna en inre röst
Något som ger mig en egen styrka att klara allt, helst innan det mörknar och blir svart men trorligen hinner det bli både kallt och natt
Försöker hela tiden se allt ur ett annat perspektiv men jag vet att jag inte är en bra förebild, mina val och upplevelser är vad livet gjort mig till men just nu står allt så jävla still
Allt dunkade på axeln och alla tacksamma ord, inget jag har nytta av när jag sitter vid ensammhetens bord och önskar att mycket av det gamla bestod
Nu avslutar jag texten med en rad lika snabb som Bolt, allt jag gör är för att göra er stolt.

Nästan inte sovit någonting sedan torsdag natt, totalt sex timmar på tre nätter så känner mig ganska trött och sliten i kroppen. Provade att gå och lägga mig lite mer än en timme sen men har inte lyckats somna än så passar på att skriva ett inlägg, jag är jävligt trött ska tilläggas också.

Imorn är det innebandymatch och innan det kommer nog Jocke förbi en stund tror jag, lite plugg igen alltså men skönt att ha det att tänka på iaf. Pluggade idag också, det gick faktiskt rätt bra tycker jag och jag känner mig faktiskt lugn inför redovisningen på torsdag.

I helgen åker jag iväg med Ayman, Malin och Johanna till dalarna för en minisemester i allting, längtar sjukt mycket tills dess.

För övrigt har det varit smått jobbiga dagar den senaste tiden, varit trött och det hänt massa skit men har grymma vänner så det löser sig nog till det bästa.

<3 till er.

Filmrecension:
Ghost rider: Spirit of vengeance  CC
Männen bakom crankfilmerna har tagit över marveläventyret och det är i en väldigt annorlunda uppföljare man får bevittna, inte alls lik den första filmen. Den första filmen var ganska barnslig och den här har en betydligt hårdare och skitigare ton, det som är dåligt är storyn som är rätt blek samt bitvis blekt skådespel från många av de inblandade. Jag sågade Cage för hans prestation i första filmen men han är här bättre, dock så är hans roll till den största delen dataanimerad. Effekterna är så klart inte alls lika snygga som i förra filmen men actionscenerna är betydligt vassare, har en lägre budget än den första filmen också. Det pratas om en tredje del i serien men det är tveksamt, går halvdåligt på bio samt så är Cage aktuell för en ny "con air" vilket skulle kunna vara ett lyft för hans karriär. Skulle detta ske så har inte tid att göra sådana här filmer, ingen kalkon men inte heller något som går till historien och funkar mest för stunden.

1. Amandus
2. Camilla
3. Jimmy
4. Annica
5. Joe
6. Tenny
7. Hanna J
8. Marcelo
9. Hanna R
10. Rodney
11. Lars
12. Marcel

Alltså idag så väcktes man av en rikitg väckarklocka när mamma frågade mig om vad jag ska göra om jag inte kommer in på sommarkursen jag sökt till, jag har då faktiskt ingen aning om vad jag ska göra. Har planer att åka till leksand sommarland, gröna lund, åka utomlands och hem till brorsan i Björnlunda. Hur fan ska man ha pengar till det om jag inte kommer in, Winnerbäck i augusti kommer att bli av iaf för det lägger jag undan pengar för. Ser dessutom lite små mörkt ut för att åka utomlands men det är som det är, kanske blir någon annan gång.

Skit rolig träning idag, eller inte. Började ungefär nio och slutade fem i halv tio, det gav mig verkligen supermycket och vi var på åtta pers också. Imorn är det träning igen och då får det fan dyka upp några stycken.

Nu blir det film resten av kvällen.

Helt sjukt hur en bild kan förändras med den tid som rinner iväg, snön har fallit och börjat smälta samt fått mina känslor att sätta sig på tvär
Vill packa min väska och dra mig bort för en stund, hamna på en plats där allt okänt och där jag tänka en sekund
En sann text med alla dessa ord, inte helt rätt att förstå vad jag menar men måste få ut något nu när jag sitter vid mitt bord och sakta drar handen i jord
Skrivande rader är för mig terapi, en berättelse om hur jag hamnade fel och på glid
Musiken som strålar ut genom lurarna, försöker finna nyklar för att öppna alla burarna
Försöker hela tiden se allt lite positivare för att kunna dra mig vidare, kämpar på men är en ingen krigare
Har inget självförtroende eller styrka, jag söker inga svar som inte finns i någon kyrka eller har någon djävul att dyrka
En vanlig man i ett vanligt liv, utan krig men inte helt utan strid och snart funnen där eld och stenar tar vid
Jag ligger vaken på natten, tänker på förlorade minnen men även på de eviga skratten och jag som trodde jag funnit den största skatten
Jag vågar vara ärlig men lika svår att öppna som stål, trots att jag många gånger börjat se mitt mål börjar jag förstå att allt kommer sluta med en tår
Ångern har aldrig lyckats kliva in i mitt liv, men vid skymningsland går jag mot min hej då-stig och jag säger TIG

Vill inte höra, nej jag vill inte höra
så bara tig

Vandrar genom skogen och in i mörkret, dunkade steg långt bortom mitt synfält men ändå så nära
Sakta en stigande hand vid min axel, skuggan står väntande precis som en vakt
För många tankar och snurrande huvuden, alla känslor som man måste bära
Alla åren som har gått och alla kort som är lagda, en hemlig syn om en sista jakt
Obeskrivliga fenomen eller mirakel som man ser, använder inga heliga ord men har ändå en tro
Samma bild fastnad och kvarlämnad vid mitt öga, inbränd i min hjärna som evigt sår
Varje dag är unik och har sin mening, man vandrar hela tiden på livets eviga bro
Jag ställer inga krav eller vill få människor att agera som jag vill, vill dock be om att inte fälla en tår

Fick en fråga av en nyfunnen vän (hoppas jag) för ett tag sedan och det var om jag var sällskapssjuk? Jag har kommit fram till att jag är det, denna vecka som var jag ensam två dagar och den ena dagen för riktigt jobbig. Igår söndag så var det den andra, var bakis så det var ganska skönt att vara själv faktiskt. Jag tycker om att vara omkring folk, grejen är att jag inte ens behöver säga så mycket utan flyter oftast med och lyssnar vilket jag tycker om att göra. På festen i lördags pratade jag på ganska mycket, ovanligt mycket faktiskt och jag hade det kul men ska ta det lite lugnare med vinet nästa gång.

Måndag idag och får träffa min härliga studiegrupp, jag är så glad just nu att jag inte vet vad jag ska göra. Jag kan inte riktigt förklara hur det är, har aldrig varit så här glad så vet hur man ska beskriva det men får försöka. Man vaknar upp på morgonen och det känns inte som det finns några problem alls i världen, man går bara runt med ett leende hela tiden och det känns så skönt.

Det som varit jobbigt är att man tidigare fast man inte mått så bra är att man försökt vara positiv till allt inför vännerna, man försöker skämta och man försöker vara glad inför de för man inte vill visa sina svagheter. Nu kan man vara glad för att man är det och inte låtsas att man är det, så här skulle jag vilja känna resten av mitt liv. Det kommer naturligtvis inte vara så men det känns så skönt just. Ni undrar säkert varför man låtsas vara något man inte är? Det finns ett mycket enkelt svar på den frågan och det är att saker och ting är större än en själv, mår man dåligt får man försöka koppla bort det inför folk och försöka se till att andra mår bra istället. Mår andra bra mår man oftast bra själv också.

Det får bli allt för nu.

Puss.

Igår så försvann hela dagen bort i princip, först match i Ockelbo som vi torskade och sen hem till mor och far för att äta mat. Direkt efter det åkte jag och bröderna fredrik och andreas till fredde andersson, fy fan vad full jag blev. Så hela dagen idag har man bara legat för att man varit så bakis, börjar bli lite bättre nu när man fått i sig lite mat så ska man till affären för att handla lite småsaker till imorn.

Ikväll blir det bara tv för mig, time out, big brother och sen avslutar jag dagen med arkiv x säsong 3.

Imorn blir det plugg med underbara studiegruppen, får se hur länge det blir. På kvällen blir det iaf två stycken träningar.

Ett kort inlägg bara innan det blir sängen, var på innebandy ikväll tillsammans med Johanna och Ayman. Det var riktigt trevligt och matchen var grymt spännande. Skutskär vann i sd. Vi fortsatte sedan hem till mig och satt och pratade i ca två timmar innan de for hemåt och jag har gjort mig redo för sängen med massa musik, skrattade otroligt mycket till minnen man har men även händelser man inte visste om.

Jag mår hur som helst hur bra som helst just, det var en jobbigt start på den här veckan när mamma ringde i måndags men förhoppningsvis är den värsta stormen över för den här gången. Tror inte att jag mått så här bra någonsin tidigare, har underbara vänner och innebandyn är hur rolig som helst.

Kl 12.00 imorn är det match i Ockelbo mot Åmot, bara seger som gäller och sen på kvällen blir det nog något roligt.

Ha det bra allihop, god natt och sov gott.

Puss

En vandrande skugga i natten med en kniv i hand, den klipper band och förändrar allt till sand
Allt förstörs och sliter upp nya sår, livet raserar som ett korthus vilket sätter sina spår och allt känns som ett rån
Radion spelar friheten sång, mörkret tog allt på gång vilket får en leta efter en resa innan flaggan hissa på halvstång
Vita pulver fraktas över alla världens hav, i hemmen vänder man blad
Man tittar bort och undviker svar, även om jorden sprängs bort och inget lämnas kvar
De säger att man väljer vem man ska bli, vad vet de om det när man är fången på heltid
Det fraktas lik för en ny strid i en ny tid, långt bort från samtid och framtid
Lastbilar som körs genom städer och länder, spåren lämnas vid sedlar och samveten på okända stränder
Bomberna smäller inte bara i London, Irak eller Pakistan
Offer skördas på hela våran jord, kulregn, vulkaner och terrorister alla skapar de sina mord
Alkohol sätter sig på hjärnan, vågens visare vill få oss till stjärnan
Man ser ett rep, man ser en pistol, man ser en rakblad och allt slutar i ännu ett blodbad
 

Vässar pennan och skriver ner alla sanningar som minnet har kvar
Jag känner allt och ingenting, pengar som försvinner efter alla dar
Stänger in mina ord och kommer aldrig yttras så länge jag inte hamnar på ett bord
En egen historia som aldrig ska berättas, en yta som kan skrapas men där lögnen alltid kommer att befläckas
Alla hjärtan som slår, för de jag strider men skapar bara sår som svider
Brännskadad insida full av svarta moln, ondskans svärta rakt igenom ett hål och inom synfältet inga mål
Segern tillfaller svart, vitt och grått men förlusten har ännu inte sått
Sitt sista sista offer eller gatsten, när explosionen smäller så kan man tro att det inte finns nå mer
Vad är sanning, vad är lögn?

Musiken tystnar och himmelen öppnar sina dörrar
Sanden rinner sakta igenom handen
Trappsteg för trappsteg i vandringen till molnen
Jag håller hårt men ändå på långt avstånd
Jag ser men undviker att titta
Det är så det är

Nyss sprungit 40min, fan vad trött man är nu men samtidigt var det hur skönt som helst. Luften var riktigt härlig och det ända jag hade i tanken var att bara springa så fort jag kunde, detta var mycket bättre än väntat så kör ett litet pass imorn på dagen också.

Nu har jag haft folk hemma hos mig hela dagen så nu är man ensam, skönt borde man kanske tycka men jag har det rätt tråkigt. Så inatt ska jag göra något jag inte gjort på flera år, cykla och sen en liten joggingtur runt i skutskär. Jag behöver göra något så jag slipper sitta ensam framför tvn bara, dessutom springa bort lite fett jag samlat på mig de senaste dagarna som inte har varit särskilt roliga.

Imorn är det träning på kvällen iaf men kanske tar en liten joggingtur imorgon på dagen då istället, jag kommer helt seriöst bli tokig annars över att bara sitta hemma och vara rädd för att telefon ska ringa. Jag vet vad ni tänker, att jag ska ringa mina vänner och hitta på något men skulle bara dra ner stämningen iaf så då är det ingen idé.

Nej nu blir det den sista dokusåpan och mord och inga visor, efter det en cykeltur hem till mor och far.

Dagar kommer, dagar går
Sår som aldrig läker
Obekväma mörker som sätter sina spår
Gråa dimmor för att man ska känna sig säker
Solen som sakta stigit upp
Ljuset som famnat om i en dröm
Stillhet och liv mot stömmens början och slut

Blodet förvandlas till tårar
Alla världens färger blir till svart
Som glassplitter träffat min kropp
Det är svårt att känna något hopp
Smärta som driver sig rakt in i hjärtat
Jag vill ha någon att hålla i hand, jag vill ha någon att krama hårt
Det gör så ont och att andas känns så tungt
Som att ha blivit träffad av..
Glassplitter

Lycka är något de flesta människor förtjänar, jag nöjer mig med att vara glad men inte ens det får man vara. Var glad hela dagen igår och idag hann man knappt vakna innan man fick ett negativt besked, inte särskilt glad nu kan jag säga.

Varför kan man inte få vara glad några dagar?

Japp den här dagen blev både bra och dålig, dagen började alltså med innebandymatch då jag fick träffa Malin och Emma. Vi satt och pratade ca en timme efter matchen var slut, det hade jag saknat att prata med Malin. Emma också eftersom vi ses så sällan men vi har kontakt via sms numera vilket känns riktigt skönt, även Micke har man kontakt med på sms.

Skulle haft filmmys idag men det blev inget för Sarah kände sig dålig, då är det bättre att hon är hemma och kryar på sig istället. Detta gjorde ju naturligtvis min dag mycket tråkigare men har fixat mycket idag, storstädat riktigt ordentligt och brist på annat skurade jag golvet fem gånger i alla rum. Det var kul.

Har skickat massa sms här på kvällningen, har jag haft något att göra iaf men kollade även på BB. Nu tänkte jag försöka avsluta säsong 2 på arkiv x, har varit kvar på den ett tag nu men nu bara sex avsnitt kvar.

Imorn ska jag hem till mamma och pappa en stund på dan och sen på kvällen är det dubbelträning, det är väl i princip hela dagen förutom att jag ska bjuda Jocke på max också.

Nu säger jag tack för idag.

Till att börja med så måste jag tacka alla som orkade läsa mitt långa inlägg om torsdagskvällen, kände att jag behövde skriva av mig lite.

Idag så spelade vi match mot Norrsundet, vann med 16-6 och man var kingen i målet så nästan hemma match så spelas "här glider kingen in". Blev jätteglad sen när jag såg att Malin och Emma satt på läktaren, var nog därför det gick bra idag. Ni är underbara.

Nu ska man börja städa och diska innan det blir filmmys med Sarah Utby, jag har saknat henne. Jag har känt extremt starka behov övet att vara bland folk de senaste månaderna, säkert därför man festat nästan varje helg också förutom just denna. Ingenting blev det den här helgen men nästa då kör jag igen, utan pengar men det kommer lösa sig på något vis.

Hade besök igår under melodifestivalen och det blev grymt mycket disk, skulle diska efter melodifestivalen hade jag tänkt men så blev det inte. Jag fastnade på facebook i et ttrevligt samtal vilket gjorde att det inte blev av, nu ska jag på match så jag får ta det efter jag kommer hem efter den. Ska städa också, så en del som ska göras med andra ord.

Nej nu måste håret fixas till lite innan matchen, ser förjävligt ut.

Haft melodifestivalenkväll med Jocke, Tessan och Loke vilket har gett mig en mycket härlig kväll. Loreen vann oväntat nog (nä, inte ett dugg) men min favorit var Thorsten som var folkets tredje största favorit.

Gjorde korpen comeback idag på fotbollsplan, foten höll men laget torskade dock med stora siffror. Imorn blir det mer sport då det är innebandymatch i Skutskär klockan 9, vilket betyder att det är samling kl 8. Gud vad trött jag kommer vara om jag inte kan sova inatt heller, hoppas på att jag kan det då.

Nej ett avsnitt av arkiv x och sen blir det kväller.

På något sätt måste jag försöka beskriva det som hände igår kväll, jag saknar egentligen ord för att kunna beskriva de känslor jag hade i kroppen då och de jag har nu.

Allt började med att Johanna, Micke, Emma och Josefin kom hem till mig och vi åt mat, pratade om gamla minnen och sen gav jag mig iväg på träning. Det var där allt började, det som absolut inte får hända och något jag inte trodde kunde hända. En man försöker bryta sig in i lägenheten medans mina fyra vänner är inne i lägenheten och fruktar för sina liv, polisen tillkommer med griper inte mannen.

Efter träningen slut ser jag Josefin, Emma och Jocke komma ner på läktaren och vinkar till sig mig. Min första tanke var att någon väldigt nära hade råkat illa ut, jag började nästa gråta innan de ens förklarat vad som hänt. När de sen berättade blev jag så arg för att någon försökt bryta sig in men det gick mycket snart över till rädsla och ledsamhet för hur mina vänner egentligen mådde. Var de okey, var de skadade? Tankar for ut i mitt huvud och jag hade aldrig förlåtit mig själv om det hänt något medans de befann sig i min lägenhet. Vi väntade vid innebandyhallen tills Jocke hörde av sig och berättade att de gripit mannen, en granne till mig och det är så jävla sjukt.

När vi kommer tillbaka till lägenheten så pratar vi ut med alla om vad som hänt, alltså de försöker trösta mig när det är de som råkat illa ut och fått sina liv hotade. Jocke blev nästan nedslagen av mannen också och han har verkligen ställt upp för mig idag, alltså kroppen har inte varit normal alls och hela dagen har varit superjobbig. Jag, Johanna, Emma, Micke och Josefin gick sedan upp till lägenheten igen för att jag skulle duscha och byta kläder. Ganska snart så for vi iväg till stan för att sova hemma hos Josefin, lämnade min underbara katt hemma hos mamma och pappa också för ville inte lämna honom själv. Josefin var hur gullig som helst som lät oss sova där, vi pratade och kollade på tv bara. Emma somnade ganska fort men jag låg bara och tänkte hela natten på hur det hade kunnat gå, jag var fortfarande rädd för att mina vänner skulle råka illa ut.

På morgonen sa vi hej då till Josefin och åkte hem till Skutskär och jag var tillbaka i min lägenhet, jag hade ingen aning om hur jag skulle reagera och det var som att komma till ett ställe som man aldrig hade varit på. Allting kändes okänt och jag hade ingen aning om vart jag skulle ta vägen, alla möjliga känslor bubblade i kroppen och sen ringde Linda och gav mig nummret till sauvera om något skulle hända igen. Efter det lade jag mig i sängen för att sova men det gick inte, jag låg och skakade och grät när jag tänkte på vad de gått igenom. Det känns som allting är helt nytt, varenda del är som ett okänt föremål och jag känner inte igen mig i mitt kära hem.

Jocke har verkligen gjort allt för mig idag, ringt ä-by hus och fixat så jag fick ett titthål och sett till vad som behövs för att få mannen vräkt vilket det fanns stora möjligheter till. Sen ringt soc för att kolla upp honom, han har verkligen gjort allt och dessutom låtit mig vara där hela dagen tills kvällen men nu är jag hemma och försöker kolla på film.

Mitt hem var en plats jag visste att jag hade, det var en plats där jag kunde vara när allt kändes piss och man bara behövde vara för sig själv. Det var min trygghetsplats men nu är det en helt okänd plats för mig, en plats det kommer ta tid att vänja mig vid igen, en plats där allt ljus blivit mörker och en plats där jag ska vandra tills det blir ljust igen.

Ni kanske tycker att jag överdriver och tycker att det hände de ingenting, nej det gjorde det inte men det kunde ha gjort och att inte kunna garantera sina vänners säkerhet i mitt hem är det värsta som kan hända. Utan andra människor är man ingenting, därför behöver de känna sig trygga och veta att hos mig är de säkra. Jag är så jävla ledsen över att de behövt gå igenom det här och hoppas över allt jag har att detta var första och sista gången det hände, det har redan hänt en gång för mycket.

Dessa två dagar är dagar jag alltid kommer bära med mig, jag har aldrig känt så många känslor på samma gång och aldrig skakat så mycket i hela mitt liv. Dessa dagar är de man helst vill glömma men aldrig kommer glömma, dessa dagar kommer aldrig försvinna.

Och till sist: Emma, Micke, Josefin och Johanna, jag är väldigt ledsen över det som hänt och jag önskar att de aldrig hade gjort det.

trappsteg för trappsteg i mörkrets tomma hörn
demonvindar som sveper in från öster och strömmande steg ifrån väster
lugnet inom mig som med tiden allt för många gånger försvunnit iväg
när träet spricker och jorden forsar in så står man där med tomma handen
letar efter svaren i nedbrunna skogar och övergivna hus
varför står man kvar när man faller?
Faller

Detta inlägg kommer vara väldigt luddigt för att jag inte vill att man ska riktigt förstå vad det handlar om, jag behöver dock skriva så jag får ut det jag känner.

Jag vet inte riktigt hur man ska tänka, det känns som vilket än beslut jag än bestämmer mig för så känns allt så onödigt. Varför ska jag göra det egentligen, i slutändan är det inget som är särskilt viktigt men ändå så jävla svårt att bestämma sig. Tiden får utvisa vad jag bestämmer mig för.

Tycker att jag avslöjat för mycket egentligen men det känns både bra och jobbigt just nu så måste skriva.

Hoppas det löser sig.

Snart iväg på jobb för sista gången den här veckan men knappast sista gången jag har något att göra, plugg direkt efter jobbet och det kommer väl att ta hela dagen och imorn och på söndag är det innebandy. Kommer vara helt slut i kroppen efter den här helgen, seminarium på måndag och sen kan jag vila upp mig ett tag och tänka på något annat.

Som det känns nu kommer dynazty och Youngblood gå till globen på lördag, hoppas inte det.

Ett saknat svar betyder ingenting, det betyder allting
det är värd mer än pappret som frågan är ställd på
värt mer än alla ord i hela världen
utan svar så skulle allt sakna mening

Nalle Puhs film - Nya äventyr i sjumilaskogen
Ior har tappat bort sin svan och Christopher Robin är försvunnen, detta startar igång en sprudlande glädjefest som man aldrig kommer att glömma. Man skrattar konstant åt Puh och hans vänner, kan vara det bästa tecknade/animerade från förra året.

Betyg: CCCC

övriga filmbetyg:
Contagion  CCCC
Chronicle  CCC